Den vita renen får symbolisera tankar om livet, om det som sker runt om oss, och om hur vi nu lever. Tiden är utmätt säger någon och jag tror på, det kan hända vad som helst någonting styr oss i universum, eller från något annat håll. Det verkar som om vi gör allt för att förstöra det som en gång skapades. Det är också vilka tankar jag personligen fått de senaste åren. Jag känner inte igen mig ibland. Det händer att jag undrar vem som skrivit det jag läser i min egen anteckningsbok.

Jag söker efter en förklaring och jag tror jag förstår varför. När Alzheimersjukdomen  var ett faktum var det givetvis ett trauma Vi kunde  slå bort det som  skulle hända i framtiden, det var så avlägset. Vi tycke att vi har ju klarat av många varierande problem, och kommit ut relativt helskinnade. Det var klart att det även nu, ordna sig. Under flera år trots  förändringar  både mentalt och fysiskt, kunde vi ändå leva ett bra liv. Förändringarna relativt ovetande med vilken kraft de kom. En kraftig nedåtgående spiral som ofta orsakade  andra problem och påminde  på vad hon saknade i förmåga, att utföra saker och ting. Samtidigt som "lasset höll på att tippa " höll jag emot, och kompenserade hennes bortfall. Det blev många svåra och omöjliga situationer under några år.

Nu i realtid så att säga, kan jag se ett annat  scenario, oro för hur resten av tiden kommer att se ut. Just nu då jag dagligen och under de senaste två åren, suttit tysta i 2-3 timmar. Hon har mestadels sovit. Hon ser inte in i mina ögon, trots att jag söker kontakt den vägen. Hon, eller vi håller varandras händer, och det känns som om hon förstår. En puss på munnen reagerar hon inte för, ibland när jag kramar henne kan det komma ett ljud, som liknar något hon tycker om. Här under de tysta timmarna uppe på hennes boende, har jag full tillgång till mina tankar och jag tror att de senaste åren har därför förändrat mitt sätt att tänka, och att djupare reflektera. En känsla som jag visserligen inte är riktigt bekant med men den gör mig gott och vår gemenskap fördjupas av detta så hon är fortfarande lika viktig för mig, som hon tidigare varit.