Just nu genomgås en omställning som, tar på krafter och som ger minnen en knuff. Idag tränade vi en aning, med rullatorn, som inte riktigt är din kompis. Du undviker den om du kan, och tar andra mer säkra vägar för ditt mål. Jag  gör försök till att intressera dig och det visar sig att dina sten förlängs och du verkar stadigare och går mer upprätt.

Man skall inte överdriva ansträngningen  och tro att nästa steg bör bli  löpning. Att kunna ta sig från sängen till toaletten eller till matbordet, är tillräckligt bra just nu. Där ligger gemensamma målet.

Min egna ansträngning är inne i ett känsligt läge, allt jag numera sorterar och tar i påminner om vårt tidigare liv, därför blir det en långsam färd. Vissa mer känsliga delar kräver eftertanke, det kan tillexempel vara böcker, eller skrift  som visserligen inte öppnats på flera år, men innehåller så fina och välgörande formuleringar ,så bara därför är de värda att spara. Andra  tveksamma och okänsliga skrifter får ligga till sig ett tag, men hotas av eliminering.

Vi väntar på att solen skall få dig att dra ner mössan som skydd för ansiktet, men det lär dröja ett tag till enligt väderprognosen. Det välgörande idag var att personalen med stort patos och erfarenhet. Jobbade, det blev en bättre stämning, man kan med tillförsikt lämna över ansvaret, och känna ett hopp en frihet. Som det var länge sedan jag kände.