Blogg

Dagar och nätter går som vanligt och rutinerna sitter, numer har det blivit så fasta att en framtida resa planerar jag och talar om för personalen långt innan. Det blir nästan som ett jobb. Du mår efter omständigheterna ganska bra ,lite hosta som ligger kvar efter en mindre förkylning.Ofta kommer tankar från min egen uppväxt till mig, Sandöbron som den heter och ligger lite längre uppströms på Ångermanälven är väl den jag minns tydligast, den vi ser på bilden är höga kusten bron. Ersatte den  föråldrade Sandöbron. Det var omläggningen av E 4 som gav den placerings som den nu har.

Du och jag har åkt över den bron många gånger, och alltid stannat för en fika eller lunch på restaurangen. Igår var vi ute, ingen promenad men väl en halv timmes sol. Det kändes uppiggande för dig och även för mig. Du uppskattar lite frisk luft och det är välgörande. Under morgonen idag hade du varit pigg och vaken vid frukost meddelade personalen, du sov när jag kom men vakande och vi tittade på skidor,jag vet inte hur mycket du uppfattar av det men jag ser att du tittade en stund ,men det blir ofta för ansträngande och du somnar. Just för tillfället är det inga dramatiska och omstörtande som händer,någon försvinner ibland, vilket får anses som naturligt särskilt när man börjar bli runt 90 +, Man saknar den anhörige som dagligen  varit en del av gemenskapen.

Vi ses i morgon min vän.

Ibland känner man hur ensamheten drabbar, nu gällde det inte mig denna gång utan,någon som saknar och är orolig. Vandrar omkring men saknar förmågan att orientera sig. Jag känner igen mönstret, jag har också sett och upplevt hur min kära för ett par år sedan befann sig i samma situation. 

Vi har på tisdagar musik, det blir inte så många som kommer då, alla har inte kommit upp klockan 10,00. Jag tog med mig mannen ner till musiken, för att hans tankar kanske skulle ta en annan riktning.

Musiken är enkel och vi hjälps åt att önska, det blir för det mesta det som någon kommer ihåg annars spelas det något som kan väcka några minnen. Det var ett bra drag han tyckte det var trevligt att lyssna och träffa andra. Man känner ensamheten ibland dem som inte har någon anhörig, som kommer till dem.

Vi hade gemensam lunch i dag med båda avdelningarna och alla 10 var så friska att de kunde delta. Bruna  bönor med fläsk, Hembakta semlor till efterrätt. Du min kära hade en trött dag men ändå medveten om att jag var hos dig, tror jag. Imorgon skall du och jag åka till tandläkaren, Kram vi ses.

Utbildningar,demensvård! det spelar egentligen ingen roll vilken utbildning du skaffar dig när det gäller att söka anställning inom demensvården. Kommunerna anställer den som är billigast, något formellt utbildningskrav finns inte. På ditt boende här i Malå finns ingen mer än sköterskan som har en formell utbildning i demensvård.  Man anställer billig personal för att hålla nere kostnaden och där finns ingen plan på att ändra på det, vad jag kan förstå, eller vet. På en avdelning där du nu bor finns 10 st med stort vårdbehov och passning hjälp med toabesök ,hjälp med matning, kan inte förmedla sig, och är i flesta fall behov av att lyftas från rullstol till sängen. För den tjänsten betalar vi c:a 10 000 kronor per månad. Det blir 100 000 kronor på din avdelning. Nyligen utan särskild orsak höjdes mat kostnaden, dessutom den lilla ökning från staten med bostadsbidrag och sänkt skatt. Tog kommunen utan att meddela. man påstår att du skall få 1500 kronor över varje månad, det skall räcka, resten tar kommunen. För dessa 1,500 skall tvättlappar, hygienartiklar, mediciner, tvättmedel och diverse annat som du kan behöva betalas.

Jag känner en frustration över sakernas tillstånd och frågan blir hur man skall förhålla sig till det som nu händer med neddragningar, på alla områden, maten har man för länge sedan dragit ner på, en kyckling kan tydligen förvandlas  till flera rätter, stekt kycklingvingar, andra dagen till kyckling i någon obestämd sås, senare i veckan pytt av resterna på kycklingen, Näringsvärdet passerades som bäst före, veckan innan. Den spariver gäller för närvarande skola äldre och dementa.

Man undrar över eller när skatten kommer att höjas, Vi lever i ett rikt land med stora tillgångar i gruvdrift ,och växande skog, vi har en natur som överträffar de flesta länder, vi tjänar pengar och har pengar på banken ,men när du blir gammal då är det sparbössan som kommer fram, Vi gamla får inte kosta något, vi får betala en gång till.

Det glädjande är ändå att du på något vis saknat mig för nu är du glad när jag kommer och skrattar och pratar och är allmänt på humör ,låt oss hoppas det kan fortsätta. Vi ses i morgon min vän.

Livets pussel! brukar det kallas,att få bitarna att passa ibland gör det det. Pusslet kan se olika ut beroende på i vilken livssituation man befinner sig. Som ung ändras pusslet många gånger och i värsta fall får man inte till alla bitar.

När man senare i livet lägger det avgörande eller slutgiltiga pusslet kommer man lättare hitta de bitar som länge varit borta eller helt enkelt inte fanns. man lägger ett "erfarenhetspussel" Många gånger blir man ändå överraskad för det var inte så det skulle bli, tankarna och planerna var något helt annat. Det känns som om man börjar om från början och de nya bitarna är inte riktigt anpassade till det nya livet.

Under en vecka har det varit mycket flyttande från säng,till annan på grund av att jag varit krasslig, även lite kontroll för öronen i Umeå. Du har inte fått det dagliga besöket av mig din apelsin din  promenad ute mm. Jag har också saknat, den delen trots att jag ringt varje dag, för att försäkra mig om att du mår bra.men idag kom jag upp till dig och vi kunde gå ut i solen en stund. Det kändes friskt och välgörande, för du vaknade till du var glad, du pratade, du till och med sjöng lite. Det kändes så bra. 

Pusselbitarna har ramlat på plats jag känner mig nöjd, och tycker att det vi kan göra för varandra är tillräckligt intressant och vi kan lugnt se livspusslet där alla bitar från vårt liv ändå i de flesta fall passat sällan har det saknas några central bitar som håller ihop resten av pusselbygget. 

Runt mitt köksbord är vi nu tre, det var länge sedan måltiden smakade så bra och fri från ensamheten får jag någon att prata med. ja mycket rörs omkring dig och hur vi skall förhålla oss. Men det känns också skönt när någon deltar i diskussionen. Den får ett annat liv, en perspektiv som kanske är svårt att ensam förstå.

Tillsammans får vi utveckla och pröva våra inställningar ,kanske klara ut en del frågetecken, men också bara att umgås och känna närheten till att man hör i hop som en familj. Vi spelar Fia med knuff och glädjen av att lura sig fram lockar till skratt,vi vill inte sluta vi känner att det är det som behövs. Jag är tacksam över att få känna detta och kunna delta i den gemenskap som saknas i vardagen.

Att laga lite god mat tillsammans, och samtidigt upptäcka vilka kvalitéer som ungdomar ändå har och dessutom få ta del av dem. Att vara morfar är just nu en höjdpunkt, att spela fia med knuff är en bortglömd och avlägsen syssla, men nu blommade den till sen på kvällen tack för det. Vi ses min vän hoppas du mår bättre från din förkylning.