Om

Den här bloggen handlar om livet före och efter. Segling med små och stora båtar arbete och Alzaimers sjukdom. Många av berättelserna är från resor och vårt gemensamma liv. Men även önskningar och förhoppningar.

Kontaktformulär

Sidor

Senaste inlägg

Visar inlägg från oktober 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Alzheimer.

En dag efter Lycksele, du verkar inte veta om att jag inte var hos dig igår? Det är svårt att veta, eller försöka få svar på dessa frågor om hur mycket och vad är det som rör sig i ditt huvud. Du gillar när jag masserar dina ben, så även ditt huvud. Om du sedan saknar det vet jag ju inte. Det jag kan märka är beröringen och den gör dig gott. Att hålla dina händer, känns bra och vi för söker att skapa det kommunikationen.

Annars var det som vanligt med lunch och den dåliga spis du bjuds på. I dag potatis mos och tillagad i köket då höjs mina ögonbryn en smula, tills jag såg hamburgarna inköpta på Coop  finns frysdisken. Sorgligt med ett kök och 7-8 st kockar eller biträden i ett stort kök med moderna maskiner och ugnar Kan kan inte steka hamburgare utan  köper in dem, lika så med köttbullar. Jag känner en ilska och ett ifrågasättande, hur har man lyckats räkna fram näringsvärdet i den lunchen det begriper jag inte.

Nåja klagan och åter klagan, men det finns själ till det, alltid finns det saker att påpeka, du är en människa, och jag älskar dig du är för mig viktig ,därför är jag på bettet. Jag tror att alla skulle vara det om man hamnar i en situation som man inte kan göra något åt. Jag vet att många har det ännu sämre, men jag kan inte släppa ner dina behov på en annan nivå för den sakens skull. Jag hoppas att fler kunde få den den hjälp och ompyssling som jag försöker med. Jag ser ju att de önskar något annat men de får inte den hjälpen. Det var denna månads sista Blogg. Imorgon är det nya tag vi ses.

Alzheimer.

Igår tisdagen var det efter promenaden en musikstund, du var glad att höra de låtar som du kom ihåg, och du sjöng med. Varje liten positiv åtgärd blir något som rör om i den vanliga tristessen. Du blev glad och  jag undrar, varför inte de andra får komma ner och lyssna. Personalen anser att det är för jobbigt med alla rullstolar och därför håller tyst om det som händer.( åter igen det är Vården idag.) Idag kom du inte ut för jag var kallad till Lycksele på öronjustering. Malå 0630 Audionomen klockan 15 00 Buss hem till Malå 16.10 hemma 17 50. Hela dagen om man åker buss. Då förstår var och en att i Norrland är bilen nödvändig. Bussar är en bristvara.

Senaste veckan har det blivit ganska bra, för din del om jag fortsätter att hjälpa till och ta hand om dig på det sätt jag gör så kan, vi kanske fira en glad Jul. Men det gäller för oss anhöriga att finnas med om det skall fungera. Tro inte att saker och ting blir en rutin och att det blir det bästa för Dementa människor som aldrig själv kan föra sin talan. Det måste finnas någon som förespråkar och påpekar, för det krävs mod och insikt. Man har om det vill sig illa många emot sig, och personalen känner sig ibland på hoppade och tycker att vi är för mycket. Men så är det vi måste vara, på vår och din vakt för att du skall få rätt skötsel och bättre vård och att matfrågan blir bättre. Vi ses i morgon min vän.

Alzheimer.

"Med sin vitala göteborgska humor och orubbliga viljestyrka beskrev han möjligheterna.både det vi kände till och anade och trodde på.Det finns oanade krafter och viljestyrkor hos oss människor." Han hette Rolf Asserbäck. De historier han berättade för oss, denna mörka höstkväll i Benallmadenas hamn, glömmer vi aldrig. Denne magre och småsjuke lille manen som seglat över 6 000 sjömil under de senaste 20 åren. Det fanns en storhet i hans liv och beslut som höll på att sluta illa i Gibraltar. Efter några dygns segling la han sig för att sova, efter tilläggningen, och mycket riktigt han sov hårt under den natten, uttröttad jagad och känslan av att något kunde hända.

Morgonen därpå Knackade polis på båten och frågade om han hört något särskilt under natten, men som han förklarade, han hade sovit som en medvetslös, så han hade inte uppfattat något särskilt. Polisen berättade att troligen Maffian var på jakt efter honom och  undkom när man tog fel på båt, din granne hittades död i morse, en engelsman. Men det var dig de skulle döda............. Det är bara en av de fantastiska händelser som denne man råkat ut för och berättade om, som vanligt intog vi en avvaktande och tveksam inställning till sanningshalten i berättelsen, han uppfattade våra tvivlande ansikten och kom dagen efter med två papperskassar fulla med reportage och bevis för att det som hänt var sanningen, Själv påstod han att livet i sig självt innehåller så mycket dramatik att det sällan krävs påhittade berättelser.

Ibland kommer minnena i fatt och jag måste tömma huvudet för att få plats med annat, till exempel satte jag upp nya gardiner i går och strök det sista av tvätten Vi ses snart min vän.

Alzheimer.

Ibland undrar jag? vart är jag på väg ,var tog alla drömmar vägen varför blev de inte av? Hur kunde vi i så många år utan vetskap om framtiden, leva så bekymmersfritt. Just därför att vi inte hade någon som helst aning om den framtiden. Kunde vi gjort något annorlunda? Den frågan har plågat mig och gör det ännu. Hela vägen fram till att du kom in på det boende du har nu. Många frågor och få svar! Efter många år till havs och där den enda längtan var att segla mot en obruten horisont. Att släppa de bekymmer som land skapar. Att sluta tänka på det som kommer sedan. Att tro på en ljus och bekymmersfri tillvaro ,att bli gammal tillsammans, men ändå friska och nyfikna. 

Det blev aldrig så ,det blev annorlunda den världen vi fick i stället, var helt otänkbar för några år sedan. Fortfarande kan jag tänka mig en segling som aldrig tar slut, utan pågår under resten av mitt liv, faror på havet är så mycket mindre, och så mycket enklare att förstå sig på ,än det som händer när man går iland.

I den tillvaro som vi nu befinner oss i har det skapats irritationer över detaljer jag aldrig skulle ha ägnat en tanke på tidigare. Självklar är att du skall få bra skötsel och VÅRD på ett vårdhem för dementa, så upplever jag det inte. Likaså utgår jag ifrån att när man har ett modernt kök, men flera kompetenta kockar att du skulle få bra mat och bli tillfredsställd i både kropp och till stjäl. Det är inte så det har en korkskruv att skruva av locket på fabricerade grönsaker. I din vård plan uppges att du skall få gå ut 3 ggr i veckan. det gäller inte ,om jag inte är hos dig får du sitta inne i en rullstol 4-5 timmar. Det kallar jag inte vård. mm  Det är klart att jag blir irriterad. Frågan kommer, kunde jag gjort på något annat sätt??Tillsammans, för det är ju det jag eftersträvar, kan vi ändå göra tillvaron dräglig. Vi ses imorgon.

Alzheimer.

Korkskruv! Är verktyget för att tillreda skolmat, och äldre mat idag, allt fler burköppna varor serveras på äldreboende. Socialstyrelsens rekommendationer. Mat till de äldre omfattar Mer grönt,bär och frukt,fullkorn,magra mejerivaror,nötter och frön,fisk och kyckling D-vitamin, makrill lax sill,och strömming.ägg och solljus utomhus varje dag.

Det låter som en dröm och tillhör inte i något fall den mat som kommer med, värmeboxarna till äldreboendet, det handlar om prefabricerad och olämplig föda. Då i jämförelse med med det ovan rekommenderade. Mellanmålet i dag var, och är varje dag klockan 14 00 innehöll nyponpulver med tillsatt  vatten, eller något annat pulver. Man betalar 3600 kr per månad. för maten den håller rekommenderat  näringsvärde, och man ser att bristen på fibrer gör att toabesöken utdragna till blir 3-4 dagar innan man med något hjälpmedel, får igång magarna igen.

Att tillverka och leverera bra mat idag skall inte behöva påpekas det i dagens samhälle, och de som ansvarar för mathållningen, har ett ansvar och den skall hålla både hög kvalitet och balanserad näringsinnehåll. Korkskruven bör vara ett nödverktyg. Att ställa krav på att hantverket, matlagare fungerar och de äldre får den mat man betalar för. Alltid finns det något att gnälla över kommer någon att skriva. Just det!

Äldre inlägg