Om

Den här bloggen handlar om livet före och efter. Segling med små och stora båtar arbete och Alzaimers sjukdom. Många av berättelserna är från resor och vårt gemensamma liv. Men även önskningar och förhoppningar.

Kontaktformulär

Sidor

Senaste inlägg

Visar inlägg från juli 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Alzheimers Seglare

Om man fångar en känsla så är den ofta över på ett ögonblick, sedan återgår man till den rådande verkligheten. Solen i ett fönster skapar ibland lugn,harmoni utan ord. Men kanske det är svårt att fånga just den kombinationen, just nu och här. Det är inte mängden flödande sol som gör det, det är kanske bara en flisa, en strimma i ett fönster eller  i balkongöppningen, som gör den stilla känslan levande.

Dagen var en bra dag en dag man kan räkna med och lägga till minnet. Min kära vän ser alltmer överraskad ut, frågande, undrande och sökande efter någon mening, uttrycker ofta mamma och pappa. den delen som var din trygghet, och du på något sätt önskar återkalla. Jag får därmed vara det surrogatet om man kan kalla det så. Att rätta dig och göra ett  försök till det faktiska, är inte längre framgångsrikt. 

Vi har kommit en bit in i någon annan oförklarlig del av sjukdomen, där alla är bra och tillhör familjen på något sätt, vissa mer familjära än andra. Du fångar gärna upp vissa leenden hos några som använder mer tid, att stryka dig över armarna, kinden eller ryggen, beröringen ingår i den nya fasen, den har en mycket avgörande betydelse och kommer att få dig att känna förtroende, vilket inte alltid gäller mig, i vissa lägen  vill du till och med att jag skall gå , när det gäller toa besöken ,inte alltid men flera gånger har jag fått vänta utanför Men det gör mig numera inget, och du kan inte hjälpa eller förstå då du inte känner mig på det sätt vi tidigare kände varandra. Här är väl min stora bekymmersamma lärdom. men vi tar det vi kan vissa saker finns i vår närhet och tillsammans, fortfarande. Vi ses i morgon vännen.. 

Alzheimers Seglare

Det är som det skall vara, du har faktiskt duschat och det går mycket bra enligt personal. Du luktade gott i håret och var allmänt trött idag. Tyvärr måste man konstatera att dina ben inte vill vara med längre, jag blev ledsen att se så svårt det är för dig att ens ta några steg, och du blir både trött och irriterad över att inte kunna.

Vi måste kämpa på med att hitta andra vägar för att vi skall må bra, efter lunchen kunde vi sitta ute en stund. Det var svalt i dag 20 grader mot gårdagens 30, man känner skillnaden och det var även en kraftig vind. Jag åkte hem lite tidigare  fick uppdrag att handla tvättmedel och lite andra saker till dig i morgon.

Men i stort sett är dagen räddad och vi kan nog påstå att ordningen är återställd, varför soss chefen dök upp plötsligt vet jag inte, han visar sig sällan. Men kanske hotet om tidningar var droppen för det är sällan man ser så välstädade rum, och lokaliteter, som just idag. Tvättkorgarna tomma och golven tvättade, och någon flängde runt med en dammsugare, En sjuksyster gick omkring och kollade, så fortsätter detta så behöver vi inte klaga.

Vi ses min vän.

Alzheimer Seglare

Ibland handlar det bara om sommar semester vila.

 

 


 


 


 

Sommar sommar

Alzheimers Seglare

Efter en fredag och lördag med kaos hos dig min vän, kunde ordningen återställas, under lördag kvällen, personalbristen slog till som ett åsknedslag och på lördag morgon kom patienter inte upp förrän till lunch. Jag kommer numera tidigare och tidigare och går hem senare, varje dag. Det innebär givetvis att jag tar på mig en större börda, och skapar på så sätt en rutin, som det kanske blir svart att bryta när jag behöver lite ledighet. men det finns som jag ser ett behov, att om vi 5 anhöriga uteblir fungerar inte detta ställe. Det är inget jag eller de andra är för att visa någon form av duktighet, det är ansträngande inte minst av att se hur inkompetent man sköter demensvården. Outbildad personal saknar vetskap och kunskap, utbildad personal använder tiden till annat än till patienterna. Vi önskade att allt kunde fungera bättre. dessutom vägrar man att som utbildad personal arbete på den övre lite tyngre avdelning den som du tillhör fast du inte tillhör de tyngre utan är den minst krävande.

Ok men på söndagen kom Chefen, och ringde in mer folk och såg till att saker och ting fungerade, Jag hade skrivit ett mail till en kommunen ansvariga, men eftersom den personen var på semester så vandrade Mailet vidare, till någon annan som fanns i tjänst. Troligen blev det en på skyndar för det har , aldrig funnits någon chef på en lördag söndag tidigare. Jag anförde att vi nu ansåg ortens tidning göra ett besök för att skriva om missförhållanden som under tid, excellerat och som inte kunnat åtgärdats på grund av kommunens svåra ekonomiska ställning. En vanlig klyscha som numera inte tas på allvar.

Söndagen var en annorlunda dag för Dig och mig ,du pratade med många ord och till och med meningar vi kunde dessutom sitta ute och samtala med andra och det kände skönt. Vi kan säkert få en sådan dag i morgon också.

Alzheimers Seglare.

Jag lånar en dikt av Käte Alrutz från Umenejdens skrivare: Att segla är nödvändigt

Att läsa är tröstande. Att skriva är att se sig själv i ögonen.

Jag instämmer i det både läsandet och skrivandet ger mig tillfredsställelse, och också svar på frågor jag annars inte vetat om, eller ens försökt att få svaret på. Så var det segling som innefattar de övriga och blir till en förståelig enhet, Seglingen i sig självt är bara ett ord som beskriver det faktum som ugör båtlivet  och ger fullständig frihet, och begränsningarna är faktiskt mycket små.

Man kan kan segla från Skellefteå hamn till exempel, jorden runt, om man önskar kan det om ett år vara dags att lägga till i Hamnen igen. De som gjort den resan beskriver en mycket annorlunda upplevelse, och efter ett antal veckor funnit sig väl till rätta. För de flesta är det en omöjlig tanke, att befinna sig i en lite båt 304 dagar utan att se någon annan människa, och i stort sett inget land i sikte.

Nyligen hemkommen från en sådan segling är en vän från Stockholm, han var nöjd med sin resa och förslog en ny, då hans fru sa Aldrig. Hon var hemma som anhörig och givetvis oroade hon sig för sin make. Jag känner igen hur det är att vara anhörig, och den oro som det för med sig. Så det finns beröringspunkter på olika sätt i vår tillvaro. Att segling skulle kunna förändra livet i stort kanske är att ta i för mycket, men en kombination av det som dikten innehåller, kanske kan få livet att se lite ljusare ut.

Äldre inlägg